Tehå

Ja idag åkte jag hem, hem som till Lönneberga. Jag gick redan vid halv 6 som jag bestämt och det var kallt och jättetungt med alla packning. När jag komm till busshållplatsen var jag död! Men jag levde nog upp igen för jag tog mig ända hem. I Hultsfred när jag väntade på bussen hem satt det en gubbe som började snacka med mig, han kanske va 40-50. Han började beklaga sig över hur hämskt Sverige var, och hur dålig svenska polisen var, och att barnen här inte blev uppfostrade rätt och allt. Från början trodde jag han var påverkad av alkohol eller knark, men det förstod jag sen att han inte var, för han beklagade sig och svor mkt över alla som testade knark och sen fastnade i det. Han bodde själv i England nu, men hade också bott mycket i arabländer som saudiarabien och Libanon, och dom länderna hade ju mkt hådare lagar en Sverige. Och han snackade om mobbning och blabla. Det var en hel del jag inte höll med honom om, men jag log höll med och försökte säga nåt förnuftigt som han skulle gilla, för jag litade inte en sekund på honom! Sen när jag skulle gå så sa han att det var trevligt och snacka med en ung vettig person för en gång skull, och jag tackade jag med, och sa att han fick ha det så bra o.s.v. Det gäller o va trevlig med mysko människor!

Nicki älskar mig! Han följer mig som en hund! (hihi, lite roligt va de väl?)