Borta bra men hemma bäst!

Idag har jag ÄNTLIGEN efter många års letande hittat HEM! Ni vet när man går runt hela sitt liv och undrar varför man inte är precis som de andra. Varför bryter jag på franska? Varför åker jag häst och vagn till skolan? Och varför lyssnar jag bäst när man kallar mig "Louis XIX"? Svaret hittade jag idag när jag kom hem!
 
Runt om mitt hem har vi lite grindar och staket så att inte alla människor ska kunna komma in! Jag besökte inte själva slottet idag utan jag nöjde mig med att gå i min stora fina park. Den är dock öppen även för icke-adliga människor, för jag tycker om med kulturblandningar.
 
 
Välkommen in på en tur i parken! Men ta på bra skor för den är stor, så det blir långt att gå!



Nej men allvarligt talat. Det här är som ni kanske förstår slottet i Versailles, som ligger någon eller några mil utanför Paris. I Versailles stad bor det cirka 80 000 - 90 000 människor, och alla fransmän säger att det är en riktigt snobbig stad! Men den är väldigt fint, inte bara slottet utan hela staden. Det är i Versailles som Zlatan bor. 


Säkert har någon av Ludvig XIV's trädgårdsmästare bott i den här stugan en gång i tiden. Tänk den som fick bo i Versailles, och jobba för solkungen! Jag skulle kunna betala för att få göra det!

Parken är enorm, cirka 800 ha. På bild nummer 6 ser ni vatten längst bort i bild. Det ser inte ut att vara så jättelångt att gå runt den kanalen, så jag började traska på. Det visade sig att det var över 5,5 km så det blev en skön prommenad. Tänk att genom de här alléerna har bland annat Ludvig XIV, Ludvig XVI och Marie-Antoinette prommenerat eller ridit tillsammans med sina fina adelsgäster. 
 

Ibland brukar ju fruar vilja ha ett eget rum i huset där de själva kan rå om, och få vara i fred. Marie-Antoinette ville ha ett eget slott, och en egen by, för det tyckte hon var så gulligt. Så det här är en liten bit av hennes slott. Jag gick inte in i det, för jag var redan trött i benen, och man var tvungen att betala. 
 
Här är en bit av stora slottet, som de höll på att restaurera på ena sidan. I det här slottet finns otaliga rum i många olika storlekar, det finns kyrka, opera och allt möjligt annat. Tänk om man ändå bodde där! Det är så fint i parken och naturen runt om så jag fick gåshud när jag gick där! =) Tyvärr var det ju inte riktigt så mycket blommor och så, men hösten har också sin charm!

Mycket besvär för en liten jacka!

 
Igår köpte jag, som sagt, en jacka, som jag i och för sig gillade, men som var aningen för stor. Jag hade köpt den i storlek M, som jag kan ha, men storlek S passar oftast ännu bättre. Så i en paus mellan övningspassen idag drog jag med mig väska och trombon och åkte till Champs-Elysées där Zara har en annan butik. Men jag hittade ingen i S där heller, så jag drog vidare till Saint-Germain des prés. För er som inte har helt koll på Paris geografi kan jag säga att musikhögskolan ligger längt i nordöstra Paris, Champs-Elysées i västra Paris och Saint-Germain des prés söder om Seine, så det blev ju en hel del resande där emellan. I S-G kunde jag inte heller hitta jackan i S, så jag bad expediten kolla upp om den fanns i S i någon affär. Naturligtvis fanns det EN kvar i hela Paris kommun, och det var i butiken vid Champs-Elysées, där jag precis varit! Så det var bara att åka tillbaka och fråga en expedit där, för jackan var inne på lagret. Och där hittade hon Paris sista jacka i S. 
 
Jag frågade henne om jag kunde få byta jackan som jag köpt igår (och som jag hade på mig) mot den andra i S. Men tydligen får man inte byta kläder i Frankrike om man haft dem på sig något mer än bara provat. Jag försökte ta fram mina mest ledsna hundögon och förklara att jag inte visste att det var så, och att jag inte använt jackan mycket. Jag var precis på vippen att dra fram argumentet "jag är svensk, jag är dum", som fungerade otroligt bra när jag bodde i Danmark, men hon tyckte nog lite synd om mig för hon sa att om jag tog av jackan så kunde vi låtsas att jag inte använt den. Så nu har jag en jacka i S, efter många om och men!
 

För att göra alla mina besvär lite lättare stod det en liten stråkorkester (jag fick inte med alla violinisterna på bilden men de var kanske 15-20 totalt) och spelade vid en av tunnelbanestationerna som jag åkte förbi två gånger. De spelade Bachs dubbelkonsert, Bizets Carmen och annat fint! De var riktit duktiga och det var många som lyssnade och gav lite pengar. Jag bidrog också med några euro. Det var de värda!
 
Imorgon står Versailles på agendan!

Dyra byggnader och dyra jackor!

De flesta bilder jag laddat upp från Paris är bilder på gamla fina byggnader. Nästan hela Paris består av gamla fina byggnader. Jag tror inte det är många städer som har kvar så många hus från den tiden när man lade ner hela sin själ på att göra fina hus. Men det finns även områden med modernare arkitektur i Paris. Här är ett område i östra delen av Paris, som heter Bercy. 
 
 
På bilderna här ovanför ser ni franska nationalbiblioteket. På den övre bilden ser ni biblioteket i det vänstra hörnet med de fyra höga byggnaderna. Det är riktigt pampiga byggnader som inte bara inrymmer böcker, utan har restauranger, caféer, biografer och butiker. Det som jag tycker är häftigt är att när man står precis nedanför dem och kollar ser det lite ut som det är en stor bokhylla med böcker i. 
 
 
Jag tycker den där bron är så häftig, för den går som i vågor över Seine. Runtomkring biblioteket är det ett stort område där det bara är moderna konstruktioner, som jag för min egen del tycker är både häftiga och fina.
 
I övrigt kan jag meddela att jag idag äntligen tänkte se till att bli klippt. Så jag var nere vid en frisörsalong här precis klockan 10, som är vanlig hederlig öppningstid. Men den där salongen ville visst bråka, och öppnade istället klockan 11. Visst tänkte jag, då kan jag gå och köpa en jacka under tiden, för jag har ingen jacka än och nu börjar det faktiskt bli kallt! Så jag gick till Bazar de l'hôtel de ville och letade jacka. De har ett helt hus med fyra eller fem våningar bara herrkläder och jag hittade många fina jackor där. Problemet var bara att den billigaste jacka av dem jag kollade på kostade 315€! Flämt! 
 
Det är inte lätt när man vill ha det som är så dyrt! Menmen, jag fick gå till en annan affär och hittade till slut en jacka som jag gillade och som kostade lite mer rimliga 129€. Så jag köpte den! Men imorn har jag tänkt åka och byta den för den känns lite för stor... 
 
När klockan så hade blivit 11, gick jag tillbaka till frisörsalongen, bara för att upptäcka att de har stängt på måndagar! Vilken frisörsalong mitt inne i Paris har stängt på måndagar?! Phytt!! Jaja, nytt försök imorgon!

Kyrka, sol och foto!

Idag på gudstjänsten var det ett par som blev nya medlemmar i församlingen. Det är ju kul att det kommer nya medlemmar! Jag vet inte vad de hade för bakgrund sedan tidigare, men den här kyrkan är den enda bibeltroende lutherska kyrkan i Paris, så det är kul att de valt att komma hit! Efter gudstjänsten pratade jag med kantorn och sa att jag spelar trombon och studerar på CNSMP och undrade om hon ville att jag skulle ta med trombonen och spela. Hon blev jätteglad för att jag erbjöd det =)
 
Det har varit underbart väder idag! Det var inte varmt, kanske 10 grader eller något, men det var väldigt soligt! Och vad gör man en söndag i Paris när det är soligt? Man går naturligtvis till någon park och fotar! Idag blev det Jardin des plantes. Är det inte som att det nästan alltid är fint väder på söndagar? Jag vet att jag tänkt på det ända sedan jag var liten att på söndagen är det ofta sol! Kanske gör Gud så för att man inte ska skylla på dåligt väder och stanna hemma från gudstjänsten? Men så är det istället många som går ut i en park istället för att gå till gudstjänst! Otacksamt! 
 
På eftermiddagen åkte jag som vanligt till musikhögskolan och övade. De två bilderna ovan är delar av musikhögskolan. Först framsidan med huvudingången och sedan ena flygeln (eller vad man nu ska kalla det) på baksidan. Ska se om jag kan få fler bilder på andra delar av den senare när det är dag. Det är en häftig byggnad både utvändigt och invändigt, men tyvärr får man inte fota inne. 
 
De andra bilderna här är tagna precis runt omkring musikhögskolan. Jag har tyvärr inte gått där så mycket innan men det är riktigt fint och häftigt där. Stora skatebordsanläggningar, litet nöjesfält, konsertlokaler och parker. När jag gick där i en park som var väldigt mörk, gick jag förbi killarna på sista bilden. Jag fortsatte bara på gånvägen men de började snacka med mig:
- Hej du, fotografen!
- Ursäkta?
- Mår du bra?
- Jodå, jag mår bra, och ni?
- Jo, det är bra. Kostar det mycket pengar att ta en bild?
- Näe, jag fotar bara för nöjets skull.
- Men det var inte nöje att fota oss eller, så då ville du bara gå förbi?
- Haha, vill ni att jag ska fota er?
- Ja!
- Ja, om det är ok för er vill jag gärna det! (Jag tycker om att fota folk i olika situationer men brukar av hänsyn till dem inte göra det, åtminstone inte närbilder) Men jag har tyvärr ingen blixt och det är väldigt mörkt här (det var otroligt mörkt, även om det inte ser så mörkt ut på bilden) så jag vet inte om det fungerar. Men jag kan försöka!
- Aha! Och vi är svarta också, så då ser man ingenting!
 
Jag tog bilden och de tackade mig för att jag ville ta bild på dem (!), och så tog vi farväl och jag gick vidare. Jag tycker det är så härligt med såna människor! :D Jag har mött ganska många i Frankrike som bara är glada och trevliga och vill snacka lite. 
 
På vägen hem så glömde jag naturligtvis mitt kamerastativ på tunnelbaneperrongen, och märkte det precis när dörrarna stängts. Så jag fick hoppa av på nästa station och åka tillbaka, och som tur var hade ingen velat ha stativet så det fanns kvar! =)
 
 
 
 

IKEA 2 - Thobias 1

Idag lämnade jag återigen den trygga vardagen inne i Paris för att åka till förorten och göra ett till försök med IKEA. Nåja, det är inte så långt ut i förorten egentligen, men man kan ju klart se att det är annan bebyggelse där än det är inne i Paris. På ett av husen (inte det här) räknade jag till 27 våningar =)

En sak som jag gillar hårt med IKEA är att det är ett företag som slagit igenom stort internationellt, men som ändå vill hålla kvar i sin svenska grund. Till exempel står det svenska böcker i bokhyllorna även i Frankrike, och deras påslakan med bokstäver innehåller även bokstäverna Å, Ä och Ö. De marknadsför sig med sina svenska rötter istället för att försöka ta bort dem. De serverar svensk mat, säljer svenska varor i matbutiken och alla namn på varorna är på svenska. Jag hatar när företag i Sverige byter namn till ett engelskt namn, kör alla produktnamn på engelska o.s.v. för att låta så amerikanska som möjlig. Och det även om företaget ofta bara finns i Sverige! Lär av IKEA =)
 
Idag hade matvarubutiken öppet, så jag fick med mig en skörd av svenska varor. Tyvärr hade de inte "äkta" svenskt godis som algrens bilar, polly och kexchoklad. Det var en besvikelse eftersom de har det i Sverige. Men ändå hittade jag en hel del jag ville köpa till våra internationella middagar på skolan =)
 
MEN, även om matvarubutiken var öppen var naturligtvis inte restaurang och café öppna. Jag frågade en som jobbade där varför, och han svarade att det var på grund av strejken. Grr... en av otroligt många anledningar till att jag aldrig tänker rösta rött! Det är så otroligt mycket strejker här i Frankrike så att inte vardagen fungerar. I veckan har riktigt många tåg varit inställda för att det varit strejk... Jaja, dessa sossar blir ju aldrig nöjda!
Så nu har IKEA lurat mig två gånger, men jag har å andra sidan lyckats köpa matvarorna, så poängen blir 2-1 till IKEA!
 

Brassfrossa

Hela den här dagen har jag inte gjort något annat än spelat trombon och lyssnat på brassensemble! Det var nämligen en brasskvintett från Spanien, Spanish brass, på besök på CNSMP idag och de hade "master class" med oss. Själv spelar jag inte i någon brasskvintett här, så jag lyssnade bara medan några andra spelade och fick en lektion.
 
 
På bilden är det alltså en av elevernas brasskvintett. (Jag ber om ursäkt för bildkvalitén men jag har bara haft mobilkameran att använda idag) För er som inte är så insatta består en brasskvintett nästan alltid av två trumpeter, ett horn, en trombon och en tuba och den kombinationen har en förmåga att låta väldigt bra! =)
 
På kvällen, efter att de haft "master class" hela dagen, spelade Spanish brass en konsert. De spelade otroligt bra och fick sjukt mycket applåder, busvislingar och vrål från publiken. Att de fick det kan i och för sig förklaras med att nästan hela publiken var brassmusiker, och brassmusiker är inte kända för att vara tysta och försöka försvinna i mängden. Är man sån så hade man nog inte valt ett brassinstrument ;) Men de spelade verkligen otroligt bra! Jag har hört musiker som individuellt spelat bättre, men den här ensemblen var otroligt tajt och sammspelad! Och det är inte så konstigt, för VARJE dag värmer de upp tilsammans och gör teknikövningar tillsammans. Det är klart att man då jobbar ihop sig så man spelar tajt!=)
 
Om ni vill höra någon fin brasskvintettmusik så kan ni lyssna på stycket här under eller gå in på naxos och leta upp det. Två av elevkvintetterna spelade det stycket idag, och jag gillar det hårt! Jag hade inte hört det tidigare så det var en trevlig upptäckt! 
 
I övrigt kan jag bara säga att jag har blivit notköpsnarkoman. Det finns åtminstone en (förmodligen fler) riktigt bra notbutik i Paris och jag får en sån kick av att göra mitt notbibliotek större! =) Tyvärr mår inte plånboken bra av det, men det är ju en världslig sak!

Vad bra man har det ändå!

Det är så kul gå på en musikhögskola! Ni borde pröva det allihopa! =) Man får verkligen nörda in sig på musik på alla möjliga sätt, och folk på ens egen ålder tycker det är kul att lyssna på och prata om gamla klassiska verk. När man går genom skolan hör man hur mängder av elever står i övningsrum och lägger ner hela sin själ på att göra en övning eller ett stycke så bra som möjligt. Man spelar olika instrument och blir speciallister på olika saker, och med jämna mellanrum möts man och spelar orkester där alla får lyfta fram vad de är bra på och tillsammans med varandra skapa något som blir så bra som möjligt! Man vet att bakom varje musiker ligger oändliga timmar av övning! Det är underbart! =)
För övrigt är det ganska härligt här i Frankrike nu för vi har haft 20-25 grader och sol några dagar och det ska fortsätta några dagar till. Jag klagar inte! =) 
 
Den här sången tycker jag är så härlig. man blir glad av den =)
 
Mycket fritt översatt betyder texten
 
"Han lägger magi, en nonchalant min, i allt han gör
Han har ett lätt leende även för dårar
Han roar sig bra, han faller aldrig i fällor
Han låter sig inte bedövas av karusellernas neon
Han lever sitt liv utan att bry sig om grimaser 
Han får fiskarna runt omkring honom att fastna i näten
 
Han är fri, Max! Han är fri Max!
Det finns till och med de som säger att de sett honom flyga
 
Han jobbar lite grand när hans kropp känner för det
För honom får man inte slita ut sig, han vet hur man portionerar ut sina ansträngningar
I korgen med krabbor spelar han inte hummer
Han försöker inte till varje pris göra bubblor i vattenpölen
 
Han är fri, Max! Han är fri Max!
Det finns till och med de som säger att de sett honom flyga
 
Han kollar omkring sig med kärleksfulla ögon
Redan innan du hunnit säga något gillar han dig 
Han väsnas inte, han spelar inte tamburin
Men marmorstatyn i sin kur ler mot honom
 
Han är fri, Max! Han är fri Max!
Det finns till och med de som säger att de sett honom flyga
 
Och naturligtvis ger alla flickorna honom sammetsblickar
Han, för att göra dem nöje, berättar historier för dem
Han tar med dem bortom plöjningsarbetet
Rider på enhörningar i skymningen
 
Han är fri, Max! Han är fri Max!
Det finns till och med de som säger att de sett honom flyga
 
Eftersom han inte har pengar för att göra stora resor
går han ofta och pratar med sitt hjärtas beboare 
Vad de berättar för honom, det är det man måste veta
för att ha, precis som honom, så mycket kärlek blicken 
 
Han är fri, Max! Han är fri Max!
Det finns till och med de som säger att de sett honom flyga"

Världen är så stor så stor, Lasse Lasse liten...

Ja så går det ju i barnvisan i alla fall. Men jag skulle nog säga tvärt om: världen är så liten så liten, Lasse är sjukt fet! (nej det sista gäller inte riktigt för alla Lasse)
Igår hade utbytesstudenterna och lite annat folk en fest vid kanten till Seine och för en gång skull tänkte jag att jag skulle vara med tills det började bli dräggigt, och sen dra =) Men hur som helst, till den där festen kom det en dansk kille som bara var på besök i Paris för att han kände en annan utbytesstudent. Och är man två nordbor och är utomlands så snackar man ju med varandra, även om man aldrig i livet tagit kontakt med varandra i Sverige eller Danmark! Och så kom det fram att han spelar trummor, har bott två år i Sverige där han gått på Skurup folkhögskola, och att han nu börjat på kons i Köpenhamn. Och då ringde det en klocka hos mig, för jag visste att Anton, som jag bodde på rum med på LMH, har en kusin som gått på skurup och börjat i Köpenhamn på just trummor. Och visst var det Antons kusin! Hur sjukt är inte det att jag träffar hans kusin i Paris av en ren slump och att vi faktiskt får reda på det också? =) 
 
Nu ska ni se den delikata maten jag gjorde idag! 
Jajjemen! Flygande Jakob! Den har ju blivit en klassiker i Flempan och den funkar i Paris också tydligen! Att jag lägger upp bilder på all mat jag gör, beror på att jag lagar så lite mat så jag måste lägga upp bild på allt, för att mamma inte ska oroa sig för att jag inte äter! 
 
Men vet ni en sjuk sak med matbutiker i Frankrike? Förutom att alla är små och inte har svenska varor, är de ganska bra för de finns sjukt många av dem och de har ofta öppet till midnatt. MEN, en söndag efter 13:00 är det nästan omöjligt att hitta en butik som är öppen!! Är inte det sjukt att de har öppet till midnatt alla andra dagar men bara till 13:00 på söndagen? Och ännu sjukare är att klädaffärena, parfymaffärena och massor av andra märkliga affärer har öppet, men INTE mataffärerna. För vem behöver mat på en söndag? Då ska man ju svälta såklart! Jaja, som tur var lyckades jag efter lång sökande smita in som sista kund i en butik som hade öppet till 13:30. 

Besvikelsen är stor!

Idag åkte jag alltså till IKEA för att känna mig svensk och köpa svenska varor. Resan gick över förväntan och det såg helt klart lovande ut när jag kom fram. Det var till och med en svensk flagga framför entrén. 
 
Men sedan fick jag naturligtvis syn på de här lapparna...
 
 
Kort sammanfattat står det ungefär: på grund av en facklig rörelse har vi vissa störningar i butiken idag. Idag är endast försäljning av textilvaror, köksvaror och möbler öppen. Vi har alltså inte möjlighet att erbjuda följande; service efter försäljning, leveranser, restaurang och café.
 
Det innebar att jag kunde inte gå till restaurangen och äta, jag kunde inte köpa något i svenska matbutiken och jag kunde inte gå på caféet. Det vill säga, inget av det som jag ville kunde jag göra! Och jag som åkt hela vägen till förorten för att gå på IKEA. Det är mycket synd om mig! Som tröst köpte jag mig en tröja i en butik i närheten så jag inte åkt dit helt i onödan! 
 

God mat gör magen glad!

Idag har jag äntligen gjort ungspankaka med bacon, till kvällsmat! Det är ju så otroligt gott! Egentligen ska det vara långa baconskivor som i Sverige (för så gjorde alltid mamma!) men det enda jag hittade här var runda skivor! Jaja, det ser lite dumt ut, men den är ju inte till för att tittas på! På baconpannkaka är det obligatoriskt att ha socker. Visst, man kan ha sylt, det är också gott, men socker är autständing, som man säger på småländska. Så med den pannkakan blev min dag gjord!
 
 
Imorgon har jag tänkte åka ut till IKEA och äta svenska köttbullar med lingon, köpa svenskt godis i deras matvarubutik och kanske äta någon kanelbulle! =) Vi ska ha en middag med trombonisterna, där det är tradition att förstaårseleverna (som jag också räknas till även om jag egentligen är på andra året nu) tar med något från där de kommer ifrån. Den enda chans jag har att hitta något här är IKEA. Sedan ska vi ha en annan middag med alla icke-franska studenter på skolan där vi också ska ta med något från vårt hemland. Så jag har stora förhoppningar på IKEA imorgon!
 

Mina öron blöder!

Under gymnasiet fick Daniel och jag för oss att vi skulle vara riktigt kulturella och gå på konserterna som aspelands musikförening ordnade. Det var egentligen en oskriven regel att man inte skulle gå på de konserterna om man var under 65 år, eller egentligen skulle man inte gå alls, för idéen var att konsertsalen skulle vara nästan tom. Entusiastiska som vi var tänkte vi börja med en konsert som hette "den moderna kammarmusiken". Det var ett beslut som vi bittert kom att ångra! Under konserten försökte jag desperat att komma på något sätt att antingen smita ut eller åtminstone stänga ute ljudet, utan att vara oartig. Men eftersom vi var så få i lokalen hade musikerna full uppmärksamhet på oss. Jag kom fram till att det inte fanns något sätt... Sensmoralen av konserten var "gå aldrig på en konsert med modern kammarmusik om du inte är döv", vilket jag mycket troget hållit mig till.
 
MEN, idag har jag upptäckt att det finns något som är betydligt värre än modern klassisk kammarmusik! Det är modern jazzkammarmusik! Martine, tanten jag hyr av, brukar nämligen ordna kammarkonserter i hennes salong, och bjuda in massa musikintresserade människor som bor i det här kvarteret. Mycket trevligt om det inte vore för att musikerna var två slagverkare, en saxofonist och en kontrabasist, och musikens tema var, konstigt och fult! Jag har aldrig varit med om någon musik jag tyckt så genuint illa om... möjligen hårdrock i så fall. Det var lite toner här och var, lite falska ackord, mååånga konstiga slagverksinstrument och ingen melodi eller harmonik! Jag riktigt längtade tillbaka till "den moderna kammarmusiken" i Hultsfred, så illa var det. 
 
 
En mycket enkel och bra regel för musik är: ju fler konstiga instrument du ser (speciellt slagverksinstrument) ju konstigare är musiken! Gå ut från konserten INNAN den börjar!
 
Men som tur var har de en tradition att alla tar med sig något i matväg och så är det mingel med mat efter konserten. Det är ju alltid kul att pröva lite fransk mat, som smakar väldigt bra för övrigt. Och fransmän är ju trevliga så även om jag är ganska försiktig och blyg i nya sällskap var det många som började prata med mig, och jag fick en riktigt trevlig kväll trots traumat jag hade under konserten.  

Karriärskris och måndagsdepp

Nu har jag gått här på skolan fyra veckor, och är inne på den femte. Vi har trombonlektioner både på måndagen och tisdagen, alltså två gånger i veckan. Då kan man ju tycka att jag borde vant mig vid att spela för de andra och inte längre bli nervös? Men tydligen har mitt huvud bestämt sig för något annat för det är inte ett dugg bättre. Jag har spelat så dåligt idag att jag skäms upp över öronen! För det första har jag spelat skalorna och brutna ackorden så dåligt att vi körde lite extra träning med mig idag - inför alla. Men det kan jag köpa, för skalor har jag aldrig övat så mycket och det är jag bara rakt av dålig på. Problemet är att jag också spelar upp dåligt! Idag försökte jag spela en etyd som jag borde kunna spela utan något problem. Men jag hade attacker som skulle få Svenne (läraren i Stockholm) att gråta blod, jag klämde värre än någonsin på höjden, tyvärr också när det egentligen inte var så högt, och jag hade ett legato som inte liknade legato över huvud taget. Det är SÅÅÅ irriterande för så har det gått nästan varje gång jag spelat upp, och nu tar väl de andra för givet att jag helt enkelt är så dålig, för var ska man tro när man hört någon spela sjukt dåligt många gånger? 
 
Jag kan inte heller skaka av mig det och tänka att jag spelar bättre när jag övar själv, för jag ska ju uppträda för folk, inte för min spegelbild i ett övningsrum! Jaja, det skulle vara dumt att ge upp nu under utbytet, men just nu känns inte min karriär så otroligt ljus. Och jag säger inte det här för att jag vill få tycka-synd-om-kommentarer för helt ärligt har jag spelat riktigt uselt, och det är bara fakta! 
Men nu ser jag till att få trösta mig med spelet "Heroes of Might and Magic III". Ett sjukt gammalt spel som jag fick stor lust att spela för några dagar sedan och beställde. Idag kom det hit och det funkar något så när. Det är ju gjort för windows 98 eller xp eller något, så det blir lite fel ibland på vista, men kan ändå vara kul att pröva =)

Trombonist eller pizzabagare...

Vad gör man en vanlig helg i Paris undrar ni säkert. Svaret är: övar trombon! Om man inte tycker om att spela trombon ska man inte bli trombonist, för man måste öva varje dag vare sig det är helg eller vardag! =)
 
Men det är faktiskt ganska härligt att öva och mellan passen ta lite rast och spela piano, facebooka eller äta matlåda. Den gourmetmiddag ni ser här på bilden är pizzan som jag hade gjort dagen innan. Jag är en mycket ödmjuk person som inte tycker om att skryta. Men sanning är sanning, och dagens sanning är att jag är BÄST på att göra pizza! På en god pizza ska du ha tomatsås, bacon, ananas, banan, pizzakrydda och ost. Det blir helt perfekt! Under ett av mina dåliga övningspass tänkte jag att om jag inte blir bättre, och aldrig lyckas som trombonist kunde jag öppna en pizzeria. Men jag har en akilleshäl och det är att jag också är världens långsamaste pizzabagare, vilket innebär att jag aldrig skulle kunna ha tillräckligt många gäster för att få min pizzeria att gå runt. :(
Så jag får nog hellre se till att bli bra på att spela trombon, för någon blan B har jag inte för tillfället!
 
Jag har också hunnit med att köpa ett nytt skyddsglas till kameran, för det jag hade, sedan tidigare, såg ut som på bilden här under. Jag trodde glaset skulle kosta 50-100 kr, men jag fick betala ca 450 kr! Surt! Men nu kan jag fota igen, vilket jag utnyttjade igår kväll!
Det här är ett av mina favorithus i Paris, l'hôtel de ville, stadshuset. 
Huset på sista bilden, hôtel des invalides, är också ett av mina favorithus! Det är en fin och mäktig byggnad, som byggdes för att ta hand om krigsinvalida. 
 
 

Kortslutning under papiljotterna!!

Idag hade jag det stora nöjet att få ha "prima vista"-lektion, vilket innebär att jag ska spela ett stycke tillsammans med piano utan att ha övat på det. Prima vista är inte min starka sida så med mina ögon såg noterna ut ungefär såhär
 
men jag tror nästan att det här är närmare sanningen
Jag vet inte om jag kan skylla det på ögonoperationen jag gjorde i våras, för doktorn sa att dubbelseende kunde vara en av effekterna. Det är ganska ofta när jag antingen spelar prima vista eller spelar konsert, som jag ser tre-fyra gånger så många noter som det egentligen är. För övrigt måste man ju bara älska det sjukt omotiverade crescendot i slutet på blinka lilla =)
 
 Ungefär så här ser en vanlig middag ut i skolans matsal här. Man får välja en förrätt, en huvudrätt och en efterrätt. Nu ser kanske just den här huvudrätten inte extremt lockande ut, även om den faktiskt var god, men om man bara är bra på att välja kan man få ett riktigt bra mål. Priset för detta är 3€10 vilket motsvarar 26-27kr. Totalt värt när man inte vill göra matlådor! 
 
I brist på annat lägger jag in några fler fina Parisbilder här ;)
 
 
 

Svenska kändisar i Paris

I helgen fick Paris besök av några svenska kändisar, och jag fick äran att följa med på deras äventyr! Det första Jenny gjorde i Paris var att schoppa loss på apoteket innan vi kunde få lite kvällsmat. 
 
När man är i Paris måste man ju gå till Louvren och se på konst. Är man dessutom konstnörd, som Jenny, kan man inte skjuta upp det, utan då gäller det att gå dit det första man gör!
I en av salarna finns det en stor fin tavla, som ändå relativt få ser på. Märkligt tycker jag! När jag vänder mig om och kollar på väggen mitt emot är det betydligt fler som tittar på en liten, liten tavla på någon kvinna som de kallar för Mona Lisa.
 
Och ser man lite närmare på skaran av turister kan man tydligt se två svenskar som pressat sig längst fram i skocken i ett desperat försök att få den bästa bilden av tavlan. Ja, det gäller att få ett bra foto av den för annars kan det var svårt att hitta bilder på den... eller? 
Eva nästan grät av lycka när hon fick se tavlan som var enda anledningen till att hon ville åka till Paris. Hon hade först några planer att ta med den hem som minne, men tydligen var det inte populärt bland vakterna på Louvren.

Det fanns många tillfällen att sätta sig på ett café eller en restaurang för att slappna av lite och vila ryggar och ben, vilket vi var rörande överens om var viktigt. I Paris finns det ju lyckligtvis många alternativ om man vill äta en liten bit eller dricka en kopp kaffe. 
 
En tur i de idylliska konstnärskvarteren runt Sacré-Cœur är ju också obligatoriskt. Faran med att gå dit är att personer som Jenny lätt kan fastna där och aldrig gå där ifrån igen. Men med stor list och bra sammarbete lyckedes Eva och jag få henne därifrån!
 
Fransk mat är ju något för sig själv. För det första förstår man ingenting av menyn vare sig man kan lite franska eller inte, vilket gör valet av maträtt till ett farligt och spännande val. När det handlar om fransk restaurang kan man inte utesluta att det är grodor, sniglar, eller olika inälvor. Som tur är, har fransmännen en stor förmåga att laga maten god, så om man råkat beställa någon märklig rätt får man bara hoppas att man får reda på det efter att man ätit upp, för så länge man inte vet vad det är brukar det alltid smaka bra. Men är man i Frankrike måste man ju faktiskt äta sniglar! Och helt ärligt var det gott! Problemet var att jag hade lite svårt att koppla bort att det var sniglar jag åt, men det är ju bara en vanesak. Och egentligen är det inte märkligare än att äta musslor eller räkor... 
 
På söndagen fick vi ett riktigt fint väder, vilket måste avnjutas som parisarna njuter av söndagen - slappa i Jardin du Luxembourg. Tyvärr råkade jag klanta till mig med kameran efter det här så det blev inga fler bilder av vår händelserika söndag. Men nu har ni också sett tillräckligt med bilder! =) 

Hög nivå... på dem

Alla trombonlektioner är gemensamma, vilket innabär att när man spelar sina stycken och etyder sitter drygt tio trombonister och lyssnar. Perfekt välkomstöverraskning för en liten nervös svensk! Hela trombonlektionen börjar med en gemensam uppvärmning där alla trombonister utom jag spelar alla möjliga skalor och brutna ackord upp och ned i ett rasande tempo, medan jag sitter och försöker gömma mig bakom trombonen så kanske ingen ser att jag är där och att jag inte kan det där. Det har inte funkat...
För övrigt kan jag berätta att det är riktigt hög nivå på dem här. De är tekniskt jätteduktiga men också musikaliskt och klangligt otroligt duktiga. Jag ligger en aaaning efter ;) Men det är inget att hänga läpp för! Förra veckan när jag spelade gick det otroligt dåligt men den här veckan har det gått lite bättre i alla fall. Kan ju bara gå åt ett håll så att säga... 
 
 
Ville bara visa lite bilder från moderna muséet här som jag och några andra utbytesstudenter var till i söndags. Zidane på den där statyen =) Och visst är det härligt med konst av högsta kvalité som på mittenbilden? Som tur var fanns det fin utsikt från muséet så jag stod vid fönstret och tog bilder istället ;)

Kväll i Paris

Något som fransmännen är bra på är gatumusik och gatuunderhållning! Jag tycker det är uppriktigt trevligt när det går på någon på tunnelbanan och spelar, för de gör det nästan alltid bra! I Lördags gick jag till Notre-Dame på kvällen för att slappa lite och kolla på underhållning. Det var några som hoppade sjukt högt med inlines från olika rampar, andra som lekte med eld och andra som körde street dance. Jag blev helt imponerad av vad de kunde...
 
När jag var på väg därifrån var det några killar som gick i samma riktning som började prata med mig. Den ene var fransman och den andre italienare, men båda var av arabiskt ursprung. De var riktigt såna där rinkebygrabbar som jag i vanliga fall aldrig hänger med eftersom vi är i helt olika umgängeskretsar. Men de var riktigt sköna så vi hängde ett tag och gick bort till stadshuset där de hade en sjukt stor bio med någon film om Paris historia. Efter ett tag tänkte de dra vidare och ville att jag skulle hänga med. Och varför inte? Jag hade inget speciellt för mig och de viste att jag var kristen och inte drack alkohol, så de skulle inte försöka dra med mig på något sånt. Men när vi skulle försöka ta oss ut från folkhavet vid bion (det var många tusen där), trängde folk sig imellan så tillslut tappade jag bort dom och stannade kvar och såg filmen istället. Surt! Hade annars varit kul att hänga med dem just eftesom det är såna jag aldrig hänger med i vanliga fall... Men filmen var bra också ¨ven om ambulansen fick komma dit några gånger, förmodligen för att någon inte klarade att folkmassan tryckte så mycket =)
 
Nu har jag lektion så måste dra vidare! Vi hörs!
 

RSS 2.0