Hejdå teha.blogg.se, välkommen teha.bloggplatsen.se
Det känns som att det börjar bli dags att säga hejdå till den här bloggen. Möjligheterna att ändra på utseende och liknande är väldigt små om man inte vill betala kosan. Och som den smålänning jag är har jag naturligvis inte lust till det. Så istället har jag tänkt börja använda en annan blogg som ni gärna får börja följa:
teha.bloggplatsen.se
Ja, som ni ser så är det bara att lägga till ett "platsen" blogg, så kommer ni till nya bloggen. Välkommen dit =)
Lokalpressens charm
Något man kan tycka antingen är lite charmigt, eller lite skrämmande med landet, är lokaltidningen. Eftersom det inte händer särskilt mycket här får ju tidningarna fylla sina sidor med det lilla som faktiskt händer. Det kan till exempel vara att klass fyra i Frödinge får vara utomhus en dag efersom det är så fint väder
Eller en lååång artikel om allt viktigt som bestämts, t.ex. att det blir konstgräs på två fotbollsplaner
Eller att en klass samlat in 3000 kronor som de ska skicka till Kenya.
Det här är absolut inte de extremaste exemplen. Det har varit en artikel i tidningen om att en papperslapp (!) började brinna i Nässjö, men som man hann släcka den innan något hände och rädningstjänsten behövde inte tillkallas. Ett annat exempel är när en man tog wienerbröd från affären utan att betala. Mannen beskrevs av butikspersonalen som att han "såg lite knepig ut".
Det kan vara ganska underhållande att se vad som kan bli nyheter här. Men samtidigt är det ganska kul läsning när man bor här! Jag minns när jag och mina kompisar var i tidningen för att vi spelade blockflöjt. Eller för någon liten idrottstävling, eller liknande. Man syns i en sån här liten ort!
Så är jag i Lönneberga
Nu har jag åkt "hem" till Lönneberga för att spendera sommaren här. Det där med var som är hem är lite kompliserat. Hem för mig är ju egentligen Stockholm nu, men fortfarande är hem också Lönneberga. När jag säger hem är det Flempan och när jag säger hem-Lönneberga så är det, logiskt nog, Lönneberga. =) Hur som haver är det ganska skönt att vara här på sommaren. Man kan njuta av sommaren mer här än om jag var i Sthlm och var tvungen att tillbringa hela dagarna på Ackis.
Idag fyllde farmor, hör och häpna, 92 år! Hon är fortfarande väldigt pigg med tanke på åldern. Vi åkte dit nu på kvällen för att fira henne, och gav henne också en skurmopp, vilket hon behövde och blev glad för. För gamla moppen såg ut som på bilden och det tyckte hon var "lite opraktiskt". Jodå, det förstår jag det. Men man kan i alla fall inte anklaga farmor för att bidra till vår konsumtionskultur, där vi slänger istället för att återanvända och laga.
Som alltid, när vi åker till farmor, följde Nicki med. Nicki och farmor är BFF och har varit det sedan den tiden när farmor passade honom på dagen och gjorde våfflor enkom åt honom. Jojo, hon vet allt hur man mutar en hund!
Smått och gott...
Ok, nu har jag äntligen, efter lååång tid, läst klart "Greven av Monte-Cristo". Det var inte meningen från början att jag skulle låna en så tjock bok, men så fick jag syn på den, och fick lust att läsa den. Men eftersom jag läser så lite varje dag, bara några sidor om dagen, tog det sin lilla tid! Jag gillade boken! En man blir orättvist behandlad och anklagad, och ska sedan hämnas. Jag vet att det är fel att tänka så, men det känns sååå bra att läsa böcker där någon får hämnas för orättvisor!
Imorgon åker jag till Småland där jag ska tillbringa största delen av sommaren. Och vad tar man då med sig till Småland för att slappna av från vardagen på musikhögskolan? Noter såklart! Det här är de trombonnoter jag ska ha med mig över lovet. Nu ska jag nog ha så att jag inte blir sysslolös!
Den här bilden hör egentligen inte alls hit, men såg den när jag skulle lägga över de andra bilderna från mobilen. Jag tog den under min bussfärd från Umeå till Stockholm på nationaldagen. Jag satt och var lite bitter över att jag skulle behöva sitta i en buss hela nationaldagen när det dessutom var underbart väder. Men så kom jag till höga kusten, och naturen där är så otroligt fin! Enligt mig är det ett av de finaste områderna i Sverige. Jag blir imponerad varje gång! =)
Jag vill också gärna dela med mig av två musikexempel från en kompositör som heter Schnittke. Det här är musik som jag älskar, men jag vill varna att det är lite moderna klanger, så förvänta er inte Bach. Jag, Christina och Marcus lyssnade faktiskt en hel del på det här när vi var små, när andra barn lyssnade på "I en rosa helikopter" eller sjöng "Mors lilla Olle". Nu de sista veckorna har jag återupptäckt musiken och gillar den hårt! Lyssna på det även om ni kanske från början inte uppskattar det helt. Det är bra!! =)
Stockholm, ett ställe att bo?
Ja, idag tog jag mig ut igen för att fota. Den här gången tog jag med minneskort till kameran! 1 - 1 Thobias - minneskortet! Det var ju tyvärr inte samma fina fotoväder som igårkväll. Det är något särskillt med att fota på kvällen. Men det fick duga ändå! =)
Det här är kanske mitt favoritställe i Stockholm, dit jag alltid tar med alla som besöker Stockholm. Ni har kanske hunnit bli trötta på det, men det skiter jag i ;) Jag var här förra året och fotade, men då hade jag inte en lika bra kamera så jag blev tvungen att åka dit igen. Fast om man bortser från kvalitén (på bloggen får alla bilder i och för sig ganska dålig kvalité) så blev det bättre bilder förra året:
Reklam för dating i Stockholm?
Tyvärr håller de på att bytta citybanan precis mellan Södermalm och Riddarholmen, vilket förstör vyn mycket. När de är färdiga ska jag ta några nya bra bilder över de delarna.
Men alltså, Stockholm måste vara en av de städer i världen som har de finaste spring-/promenadstråken!
Ganska typisk gata för Södermalm. Det roliga är att de här delarna tidigare var fattiga, smutsiga arbetarkvarter där ingen ville bo. Jag skulle kunna mörda för att få bo i de här kvarteren!
Det var visst några som tagit studenten idag. Då måste man naturligtvis få bada i fontänerna! Jag hade gärna själv hoppat i...
Något som jag upplever att man gör i högre grad i Stockholm än på landet, är att man faktiskt går ut i parker och har picknick eller bara ligger där och läser bok eller något. Vad beror det på?
Inne i centrala Stockholm har man låtet ett område få vara koloniträdgårdar. Jättemysigt med alla små stugor och trädgårdar. Men sägs vara lång kötid för att få dem!
Eftersom Stockholm växer har man på senare år börjat förtäta och bygga innerstadsbebyggelse även utanför den traditionella innerstaden. Ett sånt område är Liljeholmen. Ljusa, fräscha lägenheter med jättefin utsikt!
Stockholm är unikt eftersom det är uppbyggt på massor av öar vilket gör att riktigtstora delar av staden ligger nära vattnet. Vid en stor del av, eller nästan alla, områderna vid vattnet har man byggt promenadvägar. Så till exempel här vid södra Södermalm.
Stockholm är också en av de få storstäderna i världen som har så rent vatten inne i innerstaden att man kan bada där, vilket utnyttjas av många.
Du kanske tycker att jag skriver ren stockholmspropaganda. Och du har helt rätt! Men det är svårt att skriva om Stockholm utan att det blir propaganda, för det är en fantastisk stad ;)
Ljusa nätter i Umeå
Ikväll har det varit helt underbart fotoväder i Stockholm. Ni vet, soligt men med lite moln på väl valda ställen. Jag hade tagit med mig kameraväskan, åkt till Söder och var sjukt laddad för att ta några fina Stockholmsbilder. Men så märker jag att minneskortet var lämnat hemma. Det är det som kallas stor katastrof! Jag hade nästan lust att böla! Menmen, istället för Stockholmsbilder ska ni idag få se Umebilder från förra veckan. Jag var uppe en sväng för att provspela på Norrlandsoperan (vilket för övrigt gick ganska bra, men såklart inte tillräckligt bra) och hann samtidigt passa på att träffa mormor. Mormor är en riktig mormor som stickar konstant =)
Jag hann även träffa min kusin Angelica och Ida. Vi spelade spel (behöver väl inte berätta vem som vann?) och käkade onyttigheter. Som så ofta händer, när man träffar folk man inte sett på länge, så drog det ut på tiden och när jag gick hem var klockan 1:30
Men i Umeå blir det inte mörkt på natten! Alltså jag lovar, den här bilden togs 1:30 på natten!
Något som är lite speciellt för Umeå är att man ofta, även i de centrala delarna, har grusvägar. Anledningen till det är att, som ni säkert vet, huvudtransportmedlet i Umeå är renar, och asfalt kan skada renarnas klövar. Därför har man valt att göra vissa delar av Umeå asfaltsfria.
Det var trevligt att gå i Umeå på natten, men jag försökte upptäcka nya vägar och det resulterade i att jag hamnade på en bondgård där vägen slutade. Nåja, bara fortsätta traska, förr eller senare kommer man väl hem.
Och strax innan jag kom hem belönades jag med en härlig soluppgång! Umeå är en härlig stad! Den ska inte jämföras med Stockholm för det är helt olika städer, inte bara i storlek. Det är hur som helst en stad som jag känner en speciell koppling till. Kan det bero på att jag har en mormor, en moster, 8 morbröder och 36 kusiner som bor inom några mils avstånd från Umeå?
Och där kom kyssen...
Jag är ganska säker på att ni inte har missat att Madeleine gifte sig igår. Jag är också ganska säker på att ni inte har missat att jag är rojalist och alltså gärna hyllar dem! Jag fick en del ganska bra bilder, men det var några mycket irriterande tv-team som stod i vägen för mig! Jag vill ändå poängtera att alla bilder här har jag själv tagit, det är inte något jag stulit från någon annan ;)
Det var många som hade förväntningar på vilken klänning hon skulle ha. Själv visste jag nästan helt säkert att hon skulle ha en vit klänning, och det hade hon också.
De kungliga gästerna fick åka SL-buss. Kanske enda gången jag får se Victoria och Daniel åka SL-buss =)
Brudparet däremot åkte naturligtvis häst och vagn efter vigseln, och vinkade i vanlig ordning till oss och särskilt till mig.
Men jag tyckte jag fick för dålig bild på dem på första stället så jag sprang till ett annat ställe där jag kunde få en till skymt av dem =)
Efter vigseln och kortegen fortsatte festen i Saltsjöbaden (nåja, i Fiskis, men saltsjöbaden låter bättre och postorten är tydligen Saltsjöbaden). Där hade Cecilia ordnat en trerättersmiddag som även fick vara invigninen på hennes finservis som designades i samband med Victoria och Daniels bröllop. Ja, ni ser ju att det här är genomtänkt alltså!
Jag måste erkänna att jag blir lite imponerad av hennes mat- och bakkunskaper. Kolla in efterätten! Havreflanskorg med bär, serverat med hemlagad nougatglass och vaniljglass. Hade det varit en meny på ett bröllop hade efterätten haft ett sjukt snoffsigt namn, men nu skriver jag bara vad den bestod av istället!
Danskbesök
Den här helgen var Malene, en kompis som gick på LMH tillsammans med mig och Martin, på besök i Stockholm. Det är alltså Malene som sitter närmast fönstret. Personen som sitter närmast i bild är min kusin Martin. Hur som haver, så bestämde vi oss för att ta en tur i en sightseeingbåt i Stockholm. Turen tog nästan 2h och då fick vi se nästan hela innerstaden. Stockholm är fint!!
På kvällen, alltså igår kväll, åkte vi ut till Cecilia i Fisksätra, som fyllde år. Hon hade bullat upp ordentligt! Säga vad man vill, men hon kan verkligen baka! Kolla in tårtan!
Grannarna tycker förmodligen att det var ett märkligt gäng, för i vanliga fall när någon har fest brukar grannarna störas av hög dunka-dunka-musik, men här stördes de snarare av fyrstämmig sång. Ja, tänk om man själv hade sådan tur! Men nej, när mina grannar har fest är det inte fyrstämmig körsång som gäller, det är då säkert!!
Alla verkade må bra, men jag vet inte om allt sockeret var sunt för Malene, för det var något som hände där ;) Kanske försökte hon bara visa hur jag såg ut innan jag opererade ögonen. Men i så fall får hon jobba lite till för jag kunde få dem att sitt väldigt tätt klistrade vid näsan.
Idag har det varit riktigt varmt och härligt väder, så kyrkkaffet blev en picknick i Rålambshovsparken för hela gänget. Och efter det en prommenad till Gamla Stan där det blev en glass. En söndag precis som de ska vara! Men jag tog inga bilder för kameran var utlånad, och för övrigt är det en del som menar att man inte behöver dokumentera allt man gör. Det sägs faktiskt att en fin middag är lika god även om man inte lägger upp en bild på facebook. Vem hade trott det?!
Det är lite full rulle nu!
Jag vet att jag är lite dålig på att skriva här. Men jag har helt enkelt haft och har fortfarande så otroligt mycket nu. Förra onsdagen hade jag slutexamen i gehör, i fredags hade jag provspelning på operan, hela lördagen och söndagen var jag borta. I måndags skulle jag lämna in en musikhistorieuppgift, igår och idag har jag spelat diplomeringar i stadshuset, på fredag ska jag spela på en diplomering på universitetet, i helgen har jag besök, på måndag har jag terminsprovet i trombon, på tisdag åker jag till Umeå och på onsdag har jag provspelning i Umeå. Och till allt ska det ju naturligtvis repas en hel del. Jag menar inte att ni ska tycka synd om mig, för alla studenter har det nog ungefär likadant. Men det förklarar den dåliga uppdateringen här =)
Men här är lite bilder från i lördags när jag var på årliga grillfesten hos Borgström. Krocketmatchen blev blodigt allvar där allt gick ut på att inte förlora över laget som Marcus var med i. Som ni säkert alla förstod vann jag och Mattias över honom!
Vi fick också en hel del onyttigt, vilket aldrig sitter fel. Det var en trevlig kväll, och för en gång skull kunde man faktiskt ta sig från Uppsala till Stockholm. Förra gången satt vi fast i Uppsala i 2h innan vi fick köpa ny biljett på ett annat tåg. Men nu har ju pendeln börjat gå till Uppsala så nu kan man äntligen ta sig hem ;)
Här kommer lite exempel på musik som jag spelat de sista dagarna.
Eller den här lilla mysiga
Provspelning på Operan
Idag gjorde jag min första jobbprovsplning. Jag gick ut hårt och började med provspelningen för assisterande solotrombon i Kungliga Hovkapellet (alltså operaorkestern i Stockholm). Nu får ni inte tro att jag har storhetsvansinne och trodde att jag skulle kunna få den tjänsten, utan jag ville göra den för att känna på hur en seriös jobbprovspelning går till, och för att utmana mig själv.
De första rundorna i en jobbprovspelning brukar spelas bakom skärm, för att förhindra att fördomar eller vänskaper påverkar juryns beslut. Vi skulle idag i första rundan spela Davids trombonkonsert sats 1 och 2, samt två orkesterutdrag. Efter att alla har spelat första rundan meddelas vi vilka som gått vidare till andra omgång där ännu fler orksterutdrag spelas, innan fler gallras bort till tredje omgång, som består av ensembleprov. Till sist får en eller flera provtjänst i vanligen från några månader upp till ett år, så att orkestern får se hur de fungerar när de jobbar i orkestern, innan det slutgiltigt bestäms vem som får tjänsten.
För mig tog det slut ganska snabbt. Det var jag i och för sig helt inställd på att det skulle göra, men hade ändå hoppats att jag skulle göra en provspelning jag kunde vara nöjd med. Det började hyffsat bra för mig, men så kom som så många gånger förr fel tanke upp i huvudet "Det är ju provspelning! De lyssnar på dig! Det är svårt det du spelar! Du kan inte!", och naturligvis klarade jag det inte då utan började spela rent ut sagt dåligt. Jag lyckades samla mig igen och spelade lite bättre på slutet, men jag hade redan tappat gnistan så det var kört. Surt! Men ändå inte så farligt. Även om jag spelat bra hade jag inte haft stor chans att gå vidare, och nu har jag prövat hur det är. Nästa provspelning är i Umeå om ca 1½ vecka! Hoppas det går bättre! =)
Här får ni höra Davids trombonkonsert, som jag spelade. På inspelningen är det inte jag som spelar. Hade jag spelat sådär hade jag utan tvekan gått vidare! =)
Söderhamn - Bollnäs
I helgen var jag som sagt på en liten miniturné till Söderhamn och Bollnäs, med stora brasset från KMH. Det var en trevlig liten turné och det blev bra trots att det var flera sjuka och skadade. Söderhamn visade sig också vara en finare stad än jag hade trott.
På lördagkvällen spelade vi konsert i den här kyrkan och på söndagen var vi med och spelade till högsmässan i samma kyrka innan vi åkte till Bollnäs och spelade i en annan kyrka.
Alla mål mat åts på samma pizzeria, som var otroligt långsam på att få fram maten i tid! Men Gustav verkade inte vara ledsen för det!
Det var underbart landskap på vägen från Hälsingland till Stockholm och jag hade god lust att fota, men tyvärr verkade de andra inte lika sugna på att stanna och låta mig fota, så jag fick nöja mig med ett foto från bussen, med fönsterreflexer och allt! =)
Guldfirande
Det kändes bara sååå bra när Sverige vann VM-guld! På hemmaplan dessutom! Det är första gången någonsin för Sverige, och första gången på 26 år för något land, om jag minns rätt. Extra härligt är det eftersom det gick lite knökigt i början och många sågade dem. Vinsten måste ju naturligtvis firas och en fin tradition är att dra till Sergels torg när Sverige vunnit något stort, så jag drog dit. Tyvärr kom jag direkt från en brassturné så jag hade med mig min trombon, ett eufonium, en resväska, en annan väska och en resegarderob. Jobbigt att släpa på och inte mycket dansande för min del.
Jag filmade lite med mobilen också
Idag var den riktiga hyllningen till laget, i Kungsträdgården. Tyvärr kunde jag bara vara där ca 15 min, och det var så mycket folk så jag såg inte spelarna men jag var med och hurrade i alla fall! =)
Härligt att folk visar uppskattning! =)
Mot Söderhamn och Bollnäs
Idag spelade vi första konserten för det här brassprojektet, på musikhögskolan. Det gick väl ganska bra får man väl säga. Jag är lite missnöjd med mina insatser på eufoniet, men skit samma. Tyvärr har vi två som är sjuka och en som har annat gigg, så vi har fått kalla in folk som ska börja på skolan i höst eller som är på utbyte. Det funkar väldigt bra och kul att träffa dem! =)
Efter konserten tänkte vi gå ut och ta ett glas öl/cola, och en härlig vårkväll som denna vill man såklart sitta ute, som t.ex. på den här serveringen. Men tydligen var det inte den idén helt unik, för hela Stockholm satt på uteserveringar så vi fick helt enkelt sitta inomhus istället. Spill på fint väder, men trevligt ändå.
Imorgon tidigt åker vi till Södehamn och Bollnäs där vi ska göra några konserter under helgen. Det blir kul! Det har ryktats om en halvdålig pizzeria i Söderhamn där tydligen alla mål mat brukar avnjutas på brassresorna i Söderhamn. Det ska ju bli en stor upplevelse att pröva den och se om pizzerior i Södehamn är som alla andra pizzerior i Sverige ;)
Japans middag
Igår var jag inbjuden till en japansk middag hos en japansk kompis som brukar vara med i kyrkan, Mio. Det var spännande att äta japansk hemlagad mat.
Mio är en mycket glad person som älskar att vara på kort och i allmänhet bjuda på sig själv. Vi fick henne att sjunga hela japanska nationalsången, och Maggie, tanten hon bor hos, var inte sen att haka på och sjunga för full hals även om det var första gången hon hörde den. Det ska medges att hon efter förutsättningarna gjorde det mycket bra, men det finns ju inget mer komiskt än någon som med full styrka försöker sjunga en okänd melodi på ett främmande språk. Jag höll på att bryta ihop! :D
Jag bjuder på den här bilden även om jag ser dum ut! =) Ett härligt middagssällskap ska sägas. En blockflöjtsspelande (han var bra alltså!) japan som inte kunde svenska, en 50-årig konstnärstant som har som sin största uppgift att rädda gamla sunkiga slussen, en lite försiktig sydkorean, en glad konstnärlig civilingenjör, en japansk kvinna som ÄLSKADE "Gangnam style" och "Harlem Shake", en norrländsk lugn civilingenjör, en galen japansk Mio, en man från Bulgarien och så jag. Ni hör ju själva att jag var den enda normala där! ;)
Hon hade bland annat gjort egen sushi! Det var gott! Jag som annars inte är så förtjust i sushi gillade verkligen det här. Utöver det fanns det någon sallad med sjögräs i, bläckfiskschips, ägg- och kycklinggryta, några starka gröna ärter, risvin m.m. Jag prövade nästan allt! ;)
Från balkongen på det huset har de en jättehärlig utsikt över Årstaviken och liljeholmen. Här ser ni i förgrunden Tanto på Södermalm, sedan årstabroarna där pendeltågen åker, och i bakgrunden liljeholmen.
I brist på annat tog jag bild på Södra station också. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den. Jag har en kusin som tycker det är den fulaste station som finns, och delvis måste jag ge honom rätt. Men det är bara så härlig känsla när man är där. Det känns som att gå in i en pelargång i en kyrka. Tyst, stort och härligt! =)
Sagan om h
Jag är inte en sån där brassmusiker som bara tar närmaste instrument och spelar på det. Jag har lärt mig spela trombon punkt slut. När jag försöker spela trumpet eller horn ringer grannarna polisen och säger att jag misshandlar någon. Men nu har jag åkt på att spela eufonium i stora brasset på Ackis. Eufonium har ju fördelen att det är samma munstycke och tonläge som trombon, vilket gör det lätt att blåsa och få ton i det. Nackdelen är någon fick idén att bygga dem med ventiler. Jag HATAR ventiler. Extra jobbig är det naturligtvis att ta tonen h.
H är det KLART sämsta tonen. På tenortrombon är den en riktig markatta. H1 ska tas på 8e draget vilket inte finns så den kan inte spelas, H tas på sjunde draget (alltså längst ut) eller på 2- med kvart, och är alltid falsk. h är väldigt ofta falsk och h1 är den mest trånga, falska och jobbiga tonen som går att ta. På eufonium är det också H som förstör allt! Det är huvudanledningen till varför man ska säga h istället för b. B låter lätt. Vem får panik över att spela i b-dur? H är svårt! Alla normala människor får lite lätt panik över att spela i h-dur! Det ska höras när det är svårt!
Nu har ni fått en lång H-berättelse så nu kan ni säkert sova gott!
Götet kan också...
Den här veckan har varit ganska fullspäckad, precis som många andra veckor. I onsdags hade vi en brasskonsert på skolan, där alla brassensemblarna spelade. Jag spelade i en brassextett och i en trombonkvartett. Det blir ju aldrig perfekt på en konsert, men det kändes bra, och framför allt var det kul.
7:20 (från KTH, så med helgtrafiken blev jag tvungen att gå hemifrån 06:10) på torsdagsmorgonen åkte jag med KTHAK till Göteborg. Det är ju farligt för hälsan att åka så tidigt på morgonen och jag har fortfarande inte återhämtat mig, men jag hade inget val. I Göteborg spelade vi en konsert i en kyrka. Det var 45 pers i publiken och kanske 55 i orkestern. Powerplay alltså. Det är alltid en given hit!
Vi bodde på Scandic hotel mitt inne i stan, vilket naturligtvis var trevligt. Jag gillar känslan av att kunna kasta använda handukar på golvet och veta att någon annan plockar upp dem. Hemma i Lönneberga sa alltid mamma till mig att jag fick plocka upp dem själv :S
Vi var också med och lyssnade på när Göteborgsmusiken repade (eller Göteborg Wind Orchestra som de av någon mycket märklig anledning valt att byta namn till)
Efter det åkte vi en guidad tur med båten "paddan" för att se Göteborg från vattnet. Båten åker under en låg bro som de kallar för osthyveln, där man var tvungen att sätta sig på golvet och ducka med huvudet för att få behålla det. Det var en violinist som förlorade huvudet, men violinister utan huvud är ju en klassiker så det är inget problem.
I Göteborg vägrar de tunnelbana, utan istället åker de runt i sådana här gulliga tåg...
Göteborg i all ära, men det är bra skönt att komma tillbaka till Stockholm! När vi kom tillbaka på fredagkvällen kom en amerikan som skulle bo hos mig två nätter. Jag känner honom inte, men hans syster känner en som gick på LMH samtidigt som mig, och nu hade han svårt att hitta plats på något vandrarhem i Stockholm, så jag ställde upp. Han var trevlig, och igår natt vandrade vi typ runt hela stan och kom hem först 2 inatt. Det är alltid härligt att vandra runt i Stockholm! =)
Det ser kanske inte så soligt ut på de här bilderna för just åt det hållet var det molnigt. Men solen fanns där och jag avnjöt min första glass för året tillsammans med Cicci idag. Nu borde jag sova för att palla musikhistoria imorgon tidig, men först måste det bli lite dokumentär om kriminalitet i Frankrike, vilket blivit mitt nya intresseområde sedan 1½ h tillbaka.
Stockholm är min stad
Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering på bloggen, men min dator mår inte bra, så den startar bara undantagsvis. Idag fick jag igång den igen för första gången sedan fredags.
Våren har kommit till Stockholm på allvar nu och jag var ute på en liten runda idag och fotade. Kungsträdgården är ju en klassiker på våren. Men det finns även flera andra fina platser i Stockholm.
Jag läste en artikel för några dagar sedan om att det tar lång tid innan inflyttade folk känner sig som Stockholmare, och började tänka på hur det är för mig. Det tog inte många månader i Stockholm innan jag kände mig mer hemma här än jag någonsin gjort i Lönneberga. Lönneberga är och kommer alltid vara orten där jag är förr och uppvuxen, och jag har ju helt klart en speciell koppling till Lönneberga och Småland. Men ändå har jag aldrig känt mig helt hemma i Hultsfred. Jag bodde där, det var mitt hem, men jag hörde egentligen inte dit. Så känner jag ännu mer nu när jag kommer hem på besök. Däremot känner jag mig helt hemma och helt trygg i Stockholm. Det är dit jag hör till, jag är stockholmare. Det är kul att det kan vara så olika, för jag vet att det finns andra som bor i Stockholm som känner precis tvärt om. Men för mig är och förblir Stockholm min stad... tillsammans med Paris såklart!
Jag snokade också lite på facebook vart min gamla högstadie och gymnasieklass tagit vägen. Från min högstadieklass är det, vad jag kunde se, bara 7 personer av 21 som flyttat från länet. 4 av dem är från "viktoriaskolgänget". De andra bor kvar och jobbar i en industri, äldrevården eller liknande. Från min gymnasieklass, naturklassen, är det ingen person som bor kvar i länet. En person bor i Vetlanda, men hon har en färdig optikerubildning och jobbar i en optikerbutik. Det är absolut inget fel med att bo kvar i Hultsfred och jobba på en industri. Vill man det så ska man såklart göra det. Men det är bara så långt ifrån mig! Jag skulle aldrig vilja ha ett sånt liv!
Är inte 1 maj lite väl 1910?
Jag vet jag gjort många inlägg idag, men det finns så mycket att skriva om ;)
SD har kommit med Ett bra förslag, och det är att 1 maj ska tas bort som röd dag och istället göra 30 april, kungens födelsedag och valborg, till röd dag. Att vänsterblocket har en röd dag till att stå och ropa klyschor är absurt!
Jag förstår att dagen en gång varit viktig, och jag förstår att socialdemokraterna var viktiga en gång i tiden. De bildades under slutet av 1800-talet i en period när industriarbetarna jobbade 16h/dagen sex dagar i veckan, hela familjen var tvungen att arbeta i industrin för att ekonomin skulle gå ihop och ändå fick de nöja sig med riktigt dåliga bostäder och dålig mat, samtidigt som brukspatronen ofta tjänade ganska bra. Naturligtvis var de tvungna att göra något för att förändra situationen.
Men nu mer än 100 år senare är situationen hela annorlunda. De jobbar 8h/dagen 5 dagar i veckan, får en snittlön på 23 000/månaden, får semester och behöver inte arbeta obetald övertid. De har själva valt att ta den lätta vägen istället för att skaffa någon utbildning eller kompetens för andra yrken, för vi har gratis utbildning och många möjligheter till det idag. Jag har själv jobbat som industriarbetare, och måste säga att arbetarna där absolut inte hade skäl att kräva högre lön.
Industri efter industri får lägga ned för att de går i konkurs, arbetsgivaravgifter och regler gör det svårt och vågat att nyanställa. T.ex. lärare får arbeta mycket övertid och får riktigt dåliga löner med tanke på deras utbildning. Samtidigt går arbetare och sossar runt på 1 maj och sjunger internationalen och tycker synd om sig själva. Det känns lite som de ligger 100 år efter i tiden. Det kanske är dags att tänka på småföretagare och arbetsgivare nu?
Valborg
Ja förutom att det var kungens födelsedag igår var det ju också valborg vilket måste firas traditionsenligt med brasa och halloj. Först ett fackeltåg från Stortorget i Gamla stan till Riddarholmen. Eftersom 1 maj brukar vara vara sossarnas dag är ju 30 april borgarnas dag. Så vi sjöng kampsånger om våran kamp för frihet från sosseförtryck, rättighet till valfrihet och liknande. Men tydligen var det bara jag som uppfattat det så, för de andra kunde inte minnas några kampsånger och slagord.
Det var tydligen fler som hittat till Riddarholmen, så vi var inte helt ensamma
Men en brasa fanns det!
Efter att brasan brunnit ner, åkte vi till Cicci och satt i en soffa som såg ut ungefär som den här. Fast hennes soffa är lite större. Jag tog bilder där också, men det visade sig att alla inte var positiva att bli kändisar genom min blogg.
Vi åt också sånt här undertiden som vi spelade med det här:
En trevlig kväll igen helt enkelt! =)
Hurra för konungen!
Ja, igår var det alltså valborg, vilket också är kungens födelsedag. För mig har det blivit en tradition att vara med vid slottet när han firas, så det var jag i år också. Tre musikkårer är med och uppvaktar honom: Marinens musikkår, Arméens musikkår och Livgardets dragonmusikkår.
Och som vanligt stod drottningen på balkongen och såg på. Förra året var Victoria, Daniel och Estelle med henne, men i år var de i Holland när den nya kungen insattes där, och istället var Madeleine med i Stockholm.
LDK är alltså en ridande musikkår. Härligt att man har kvar det!
Som vanligt fick barnen ge kungen blommor. Här var en pojke som hade ritat en teckning också som han förklarade för kungen vad det var. De stod och snackade ett tag innan pojken bockade och gick därifrån.
Tyvärr är det ju bara barn som får ge blommorna, så jag fick bara stå och se på istället ;)
Efteråt samlades de på balkongen medan vi sjöng för kungen och hurrade. De flesta, jag själv inräknat, stod med kamera och försökte få så bra bilder som möjligt. Nästan lite löjligt att se hur alla är så fullt upptagna av att få bra bilder så att de nästan glömmer hylla kungen.
Ja, Carl-Philip var också där och vinkade ett sista farväl tillsammans med Madeleine. Vi har en fin, bra och härlig kungafamilj! =)
