Tehå

Det går alltid i vågor hur pepp jag är på att öva trombon, och också hur bra det går att spela. Jusst nu går det faktiskt ganska bra att spela och jag är väldigt pepp också. Det jag är orolig för just nu är att jag ska tappa över lovet, att jag inte har den diciplinen och möjligheten att öva. Det kommer vara mycket folk hemma över jul. I värsta fall får jag åka till kapellet när jag behöver öva. Men jag har inte råd att tappa något över julen. För v 11 är sökningarna. Det kan låta som det är jättelänge till v. 11, men om jag inte är i form efter jullovet, tar det ett bra tag att komma i form igen, och sen ska jag hinna sätta styckena bra också! Det skulle va så sinnessjukt skönt att komma in på musikhögskolan, även om jag fortfarande verkligen inte tror jag gör det!
Om jag inte kommer in tar jag inte livet av mig, för då går jag ett år på LMH vilket också är sjukt kul, och musikläraren där är en duktig trombonist, så jag kan få lektioner. Och sen kan jag söka året efter i så fall. Det jag då är rädd för (finns mkt att vara rädd för!) är att jag inte hinner och orkar öva så mycket som jag borde. Men om jag bara kan hålla mig lika motiverad som jag är nu ska det nog gå bra...
Det gäller bara att ha nån att se upp till! Och jag skämms inte för att säga att jag ser upp till Håkan (bilden) riktigt mycket! Han är otroligt duktig tekniskt, spelar sjukt vackert, och har en härlig attityd. Han är seriös med spelandet, vet att han är duktig, men är inte det minsta överlägsen i sättet och är alltid glad och trevlig. Det sägs ju att Lindberg kan vara lite "bitchig" och vill att alla gör som han vill... sån är itne Håkan!