Vad har jag för grannar egentligen?

Natten till idag när jag kom hem till Flemingsberg efter firande hos Johan B, var jag allmänt trött och skämtade med Marcus om att jag hade vapen som jag hade tystat folk med. Marcus försökte få mig att va tyst och menade att om folk hörde det kunde jag få åka på förhör hos polisen. Jag tyckte han överdrev och för övrigt fanns det väl inga poliser i Flemingberg då mitt på natten. Jag mötte en polis på tågperrongen och två poliser på väg hem. I morse när jag gick bakvägen till pendeltåget såg jag en till polis. Märkligt tänkte jag, det hade förmodligen hänt något. 
 
Tydligen var det det här som hänt
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16684406.ab
i grannhuset. Jag bor på Röntgenvägen 1 och det här var Röntgenvägen 5. Senare under dagen har det tydligen varit fullt av poliser och bombexperter här och insatsstyrkan fick också åka hit. Lite läskigt att det varit mordförök med bomb i grannhuset. Men vi klarade oss i alla fall. 
 
Idag på eftermiddagen efter att jag övat trombon och varit på gudstjänst träffade jag Steffi på stan. 
 
Vi gick en tur,  i det sköna vädret, genom Gamla stan 
 
Och vidare till Skeppsholmen
 
Det är alltså bra härligt att gå i Stockholm och framför allt på Skeppholmen, Kastellholmen och Djurgården som alla ligger centralt men är lugna och fina oaser i stadslivet =)
 
Avslutningsvis såg vi till att vi fick oss en god middag på en asiatisk restaurang. Nu är jag laddad och klar för nästa vecka! =) Men inge fler bomber i Flempan tack!

Kulturnatten i Stockholm

Ja nu kommer äntligen lite bilder från kulturnatten som var för snart en vecka sedan. Vi började med att besök kungliga hovstallet. Tyvärr var inte Madeleine där, men däremot fanns det flera stora och fina hästar. Men vi blev lite misstänksamma för flera bås var tomma och precis utanför sålde de korv och bröd. Hmm... 
 
Det här är inte en häst (för er stadsbor som fortafarande är osäkra på hur hästar ser ut) utan det är faktiskt den bil som Victoria och Daniel åkte med vid deras bröllop 2010. 
 
Efter hovstallet var det dags för Stadshuset. 
 
I stadshuset finns bland annat blå hallen där nobelfesten hålls. Själv har jag lite halvdåliga relationer med den här salen, för här gör jag ca 5 relativt tråkiga ceremonispelningar varje år. Och dessutom blir jag aldrig bjuden till nobelfesten :(
 
Vi hann även med en liten sväng i Tessinska Palatset. Tessin var arkitekt i Stockholm på 1600 och 1700-talet. Han har bland annat ritat Stockholms slott, men såklart också Tessinska Palatset. De byggnader han ritat är väldigt lyckade enligt mig. Synd att vi inte har sådana arkitekter idag!
 
I slottets livrustskammare kunde man bland annat se den kostym som Gustav III hade på sig när han blev skjuten på maskeraden. Gustav III är min favoritkung. En utläggning om varför får komma vid något senare tillfälle!
 
Gissa vem som haft den där lilla uniformen där? Carl XVI Gustaf som treåring. Sött va? :D
 
Till sist ca. 23 på kvällen kom vi fram till Stockholms slott där de hade väntat på mitt besök hela kvällen och bugade artigt när jag kom. 
 
På slottet har de fina takmålningar i nästan alla rum. Daniel och jag blev sjukt inspirerade så när vi kom hem plockade vi fram kritor och tuschpennor för att göra takmålningar i vår lägenhet. Men det visade sig ganska snabbt att det var svårare än det såg ut... 
 
I slottets motsvarighet till spegelsalen hade de gjort upp en typisk festdukning. Jag ska aldrig mer försöka göra festdukning hemma :/
 
Alla de som jobbade där under kvällen, arbetar på slottet också i vanliga fall, och de kan rysligt mycket om Sveriges kungahistoria. De svarade gärna på frågor och det var rysligt intressant att höra dem berätta om hur Gustav III's son Gustav IV lyckade förlora Finland, hur han blev avsatt, flyttade till Schweiz och hur släkten tillslut lyckades gifta sit tillbaka in med Bernadottefamiljen 
 
Modet var lite annorlunda förr. Men tänk ändå om man levde då! Jaja, inge lönt att bli nostalgisk över gamla tider. Vi har ju en kungafamilj idag också, och en bra sådan!

Blommor och jordgubbstårta... sommar?

Våren har kommit nu får man nog ändå säga! Vid musikhögskolan är det fullt av blommor, och gräset börjar på sina ställen bli grönt. Det var på tiden
 
Men naturligtvis ska det något som förstör vårkänslan. Musikhögskolans B-hus är snart helt rivet. Buhu, där försvinner alla härliga övningsrum och sunkiga brassbunkern! Bara att vänta på nya huset då! Det vackra hudfärgade skimret ni ser i vänster i bild är mitt pekfinger. Vackert, eller hur?
 
Årets första jordgubbstårta åts idag på bibelstudiet. Vi har bibelstudium varje onsdag kväll. Vi börjar med kvällsmat, får sedan fika, som idag bestod av tårta till Johans ära, och lyssnar sedan på ett bibelstudium. Kock på stället är Hildegunn och det ryktas att husrestaurangen har fått flera stjärnor i Michelinguiden. Om någon skulle vara intresserad av att hänga med på bibelstudium någon gång är ni välkomna att kontakta mig =)

Vikten av normalvikt

Jag måste bara säga att träning- och viktdebatten har spårat ur lite. Å ena sidan finns det massa reklam, filmer m.m. som visar den smala, snygga och glada människan kontra den överviktiga och fula personen utan självförtroende. Budskap - Går du ner i vikt blir du snygg, självsäker och lycklig. Man visar före-bilder där de är otvättade, svettiga och har gamla kläder, och visar efter-bilder där de har nya snygga kläder, nytvättat hår,  är snyggt sminkade och har ett fint leende. Å andra sedan har det blivit en stor motreaktion där man blir agressiv så fort man hör råd om att träna och gå ned i vikt, ser normalviktiga ideal och tyvärr, i vissa fall, så fort man ser en person som är lite för smal.
 
Otroligt märkligt att det ska vara så tycker jag. Övervikt och osundhet (kan man säga så?) ökar i Sverige. När man är överviktig ökar risken dramatiskt för sjukdomar, och man mår både fysiskt och psykiskt bra av att träna. Och det finns det många som lider av undervikt, och skulle önska att de gick upp i vikt. Att kommentera att de är spinkiga, eller "ser sjuka ut" är lika elakt som att säga till överviktiga att de är tjocka. 
 
Jag tycker att man alltid borde uppmuntra om att träna, äta hyffsat sunt och om de är överviktiga eller underviktiga, försöka komma till normalvikt. Men man måste poängtera att det är för hälsan. Det minskar risken för sjukdomar och gör att du har lättare att leva din vardag. Det handlar inte om att man måste va smal för att va snygg eller att man inte får de kläderna man vill om man inte har "idealkroppen". Jag är starkt emot att man ska behöva känna att man är "sämre" människa, eller har dålig självdiciplin för att man inte är normalviktig. Men tona för allt i världen inte ner vikten (haha vitstigt va?) av att träna och ha en sund vikt. Det gynnar ingen! 

Sol på Davves klippor

Igår kväll var det kulturnatt i Stockholm. Det var olika evenemang, konserter och annar över hela staden. Jag drog till hovstallet, stadshuset, slottet och lite annat smått och gott. Det kommer bilder från det senare, för jag använde min braiga kamera och nu har jag ingen sladd för att föra över bilderna till datorn :S

Idag blev det årets första solning på Davidsklippan (eller fredhällsklipporna som de kanske brukar heta) för min del. Jag lyckades till och med få lite solbränna! Härligt! Jag måste börja i tid om jag ska få någon vättig solbränna innan sommarn är över, för jag är så blek i mig själv... 
 
Det är en härlig utsikt från klipporna över några av Stockholms öar. Jag ska åka dit och fota mer riktiga kameran senare när det kommit löv på träden =) När det började bli lite svalt drog vi vidare till en Texas-restaurang och åt några riktiga burgare, och efteråt hann jag med att öva trombon, handla mat, gör potatis, biff och sås till matlådor, och tvätta. Så nu börjar det bli dags för att sova. Det härligaste med att plugga musik är att jag aldrig har måndagsångest på söndag kväll, för jag tycker så mycket om min vardag =)

Oboen skriker...

Ja sådär såg det ut när vi igår spelade konserten med Roland Pöntinen. Konserten gick väl ganska bra, och Pöntinen är fantastiskt duktig! I oboesolot i Tjajkovskijs svansjön krånglade en oboe så den skrek och tjöt det alla möjliga toner som inte fanns med i noterna (på ett sätt som lät som en träffande imitation av vår f.d. oboist i Hultsfreds orkesterförening), så andraoboisten försökte ta över med lite avistaläsning. Tillslut fick dirigenten slå av, och oboisten kunde leta upp och rätta till felet, och sedan spela stycket som det skulle låta! =)
 
Imorn ska jag också spela en konsert eftersom en annan trombonist blivit sjuk, så de fick ringa in mig. Vi ska spela historien om en soldat och jag kollade på noterna först idag, så det känns lite halvt. Men efter den konserten hoppas jag det lugnar ner sig. Imorgon har jag att på 17 dagar ha haft 20 orkester-/ensemblerep och 5 konserter. Utöver det har jag ju haft trombonlektioner, rep med pianist, trombonsektionsrep och annat smått och gott. Det är otroligt kul, men det har varit lite väl intensivt just nu, så det ska bli skönt efter imorgon när det lugnar ned sig något, åtminstone för några dagar =)

Stackars Pöntinen

Allt i sin ordning:
Först vill jag be om ursäkt för att förra inlägget jag skrev var så slarvigt skrivet. Jag läste igenom det senare och såg att det var både stavfel och klumpig svenska. Ledsen för det ;)
 
I lördags hade jag, Krille, Martin, Erik och Daniel en brassdag. Först spelade och repade vi Ewalds brasskvintett no. 2, sedan gick vi till Berwaldhallen och lyssnade på Bruckners symfoni 4 (magi!) innan vi avslutade med middag hemma hos mig. Vilken tur jag har att jag har släkt och vänner som spelar brassinstrument! =)
 
Igår spelade jag en konsert med Södertörns brassband på kvällen. Förstatrombonisten hade blivit sjuk så de ringde mig. Det är lite trevligt att göra smågig på olika ställen då och då, fast den här gången fick jag för dåligt betalt. Dessutom ville han från början betala mig svart, men jag sa att jag inte tog svartjobb, så jag fick det vitt tillslut. Jag blir så sjukt irriterad på att det är så många som vill köra svart. Det är omoraliskt och egoistiskt!
 
Ja, såhär såg det ut idag när KTHAK repeterade Tjajkovskijs första pianokonsert med Roland Pöntinen. Man ser det inte så tydligt men han sitter vid ett piano precis framför dirigenten. Fast jag skämdes lite. För det första är orkestern på långa vägar inte så bra som den borde vara för att spela med honom (för er som inte känner till honom kan jag säga att han förmodligen är Sveriges bästa pianist), för det andra fick han spela på ett piano idag, inte en flygel, och för det tredje luktade det av lim i hela salen. Men han var helt fantastiskt duktig som vanligt, och väldigt trevlig också. 
 
Jag är dock helt slut nu. Måndagar är långa dagar. Jag åkte hemifrån kl 7 i morse och kom hem nu för en kvart sedan, 23:30, och det har varit full rulle hela dagen. Men det är nog så det ska vara =)
 

Konsert i Västerås

Den her veckan har jag haft praktik i Västerås Sinfonietta. Det började lite spännande på måndagen när vi skulle börja repa. Platsen för förstarombonen var tom, när repititionen började. Det visade sig att de hade glömt tillkalla en förstatrombonist. De trodde att han också skulle komma från kungliga musikhögskolan, men där hade ingen blivit tillfrågad, Hur som helst slutade det med att Håkan Björkman hoppae in. Underbart ju! Hur kul är det inte att spela i sektion med Håkan? :D 
 
Vi uruppförde en symfoni av W. W. Glaser, som skrevs för 23 år sedan men som aldrig uppförts. Det var jättekul musik tycker jag! Modernt men med melodier, rytm och harmonik som var både spännande och vackra. Jag är lite förvånad att den inte spelats tidigare. Vi spelade också en overyr av C. M. von Weber. Konserten gick riktigt bra och jag njöt i fulla drag av att spela. Men det var frack dom gällde som klädsel. Jag visste inte det förrän dagen innan, men lyckades låna till mig en frack. Tyvärr är ju jag väldigt liten på alla håll så jag såg ut lite som en clown med stora byxor som hade legat på golvet om det inte var för hängslena. Jag tror bestämt det kan vara en poäng att införskaffa en frack som sitter som en frack ska sitta! =)
 
 

Hälsning FRÅN Frankrike

Idag fick jag ett brev på posten med det här stycket i! Ni som följer bloggen kanske kommer ihåg att jag för ett tag sedan skickade ned det här till Frankrike:
 
Nu har läraren här skickat upp noterna som tack för flaggan! Han var ju min avistalärare men är också kompositör, och har skrivit det här stycket som han från början skrev till Gilles Millière, min trombonlärare i Paris. Inne i förstasidan hade han skrivit det här:
 
"Åt Thobias
Med mina bästa minnen, och kanske ses vi snart för en master class i Sverige! God läsning... 
/Marc Lys"
 
Man kanske inte får säga så, men han är ju nästan lite gullig alltså, haha =) Hur som helst är det kul att han faktiskt lägger ner lite möda på att leta fram och skicka upp noter till mig. Och dessutom kostar de här noterna 21€ om man köper dem. Tack M. Lys!
 

Ägare av kamera!!!

Mamma var alltid noga med att vi hade en riktig söndagsmiddag på söndagen. Det var helt otänkbart att äta köttbullar och makaroner eller korv och potatismos. Det är en tradition som jag anser vara mycket värd. Jag har absolut inte följt den i Stockholm. Men de söndagar som jag kommer hem lite tidigare vill jag gärna göra något gott. Så idag blev det fläskkarré stekt i grillolja med honungssmak, klyftpotatis, gräddsås och (hör och häpna!) pappas exklusiva vinbärsgelé. Möms!
 
Igår köpte jag också efter lång väntan, en riktig kamera. Det blev en Canon EOS 7D. Otroligt härligt att ha en bra kamera igen. Men jag köpte den utan objektiv. Men jag har ju en inneboende som har så många objektiv så jag tänkte att han märker nog inte om det är något objektiv som är borta, höhö... 
Näe, man ska inte skämta om stölder! Ska man lyckas måste man ta stölden seriöst!
 
I övrigt kan jag berätta att igår på SMASK så lyckades publiken överträffa (underträffa?) alla mina förväntningar. De röstade fram de två sämsta bidragen till finalomgång, och såg till så att det absolut sämsta bidraget vann. Bidraget heter "Hårdrock, öl och brudar" så ni kan ju själva föreställa er hur det är... Suck! Varför har folk så dålig smak? Det fanns ju två bidrag som var sjukt mkt bättre. Har inte alls lust att spela det där bidraget igen i riksfinalen, men tror tyvärr att jag inte kan dra mig ur nu. 
 
MEN den positiva saken som hände igår, var att Luleå gick till SM-final i hockey! Mot Skellefteå! Nu får vi bara hålla tummarna och hoppas att Luleå tar sitt andra SM-guld någonsin. Men nu ska det sovas. Nästa vecka ska jag spela med Västerås Sinfonietta, och repet börjar i Västerås 9:45, så ni kan ju räkna ut resten själva. 

Ibland blir det så annorlunda än man tänkt sig

Idag fick jag tyvärr ett tråkigt besked. En man jag känner har dött. Jag visste sedan tidigare att han hade canser, men visste inte att det var så illa, och hade på något sätt hela tiden tänkt att han skulle bli frisk igen. Jag känner honom, men framför allt är det hans barn som är goda vänner till mig. 
 
Inget händer av en slump, utan Gud har en mening med allt och den här gången visade det sig att det bästa var att mannen gick bort. Vi behöver inte sörja för hans skull, för han var en troende kristen och är hos Gud nu. Men det betyder inte nödvändigtvis att det är mindre jobbigt för familjen. Ni som känner dem, vet vilka jag talar om (och för er andra är inte namnen viktiga) och jag vill bara uppmana er att inte glömma be för familjen. Inte bara idag och imorgon, utan även i fortsättningen. 

Lååång fredag!

Den här dagen blev lite annorlunda än jag hade tänkt. Precis som planerat började vi dagen med trombonkvartett. Det är trevligt om än lite slitigt ibland. Sedan, efter lunch skulle repet inför SMASK börja. Och det var där som chocken kom. Jag hade i min enfald levt i föreställningen att repet skulle sluta ca 16 eller 17, men tydligen skulle det hålla på till 22. Och jag som hade bokat tvättid och var i desperat behov av att tvätta! Vad kan jag lära mig av det här? Kanske att leva lite mindre i nuet och faktiskt kolla innan när jag har rep och liknande. Inte hela världen tänker du säkert, men jo! Det drog såklart ut på tiden, så vi blev klara efter 22, och att repa trombon från 10;30 till 22:10 är väldigt jobbigt! 
 
Dessutom är det några av låtarna som har riktigt dålig text, som jag egentligen inte vill vara med och framföra. Jag borde insett att det skulle bli så, men jag hade hört bidrag från tidigare år, som var helt oskyldiga, så jag trodde det var så det brukade vara. Men annars är det väldigt trevligt projekt. Det är ett projekt som folk jobbat väldigt hårt för, och det är såklart kul! 
 
Jag var också med om en uppmuntrande (ok, elakt att säga så) upplevelse på bussen idag.
En grupp vänner stod på bussen, och en kille försökte betala med sms-biljett. Men av någon anledning fungerade det inte även om han gjort som man skulle. Både och killen en tjej försökte, och de frågade busschauffören om hjälp, men kunde inte få det att fungera. Så killen fick gå av på nästa station och gruppen tänkte att de fick ta taxi istället. Men de skulle bara till Fridhemsplan så det var ju ganska onödigt att behöva betala taxi. Då tar en kvinna, som hört hur de diskuterat, fram en remsa och säger att de kan stämpla på hennes remsa. Tjejen tackade så mycket, tog remsan och hoppade av bussen (som stod vid hållplatsen) för att ge killen (som redan hunnit gå av) remsan. Då precis när hon gått av stänger chauffören dörrarna och åker iväg. Flera passagerare börjar ropa att chauffören ska stanna, kvinnan börjar ropa efter sin remsa och det är allmänt kaos, men chauffören låtsas inte höra och åker vidare. Så det slutade med att tjejen, killen och remsan stod kvar, medan resten av gruppen åkte vidare med bussen, kvinnan sörjde sin remsa och chauffören var sur. Endast jag stod och myste i mitt hörn. 
 
Nå, ok, jag tyckte synd om dem, men världen går ju inte under för att de får ta en senare buss... 

Drömmar om södern

Näe alltså! Nu får det vara nog! Nu har jag nästan varje natt i flera veckor, drömt att jag är tillbaka i Frankrike. Ofta drömmer jag att jag fått med mig lite familj och vänner som också flyttar dit. Men tyvärr lär det nog stanna vid just en dröm, för mina vänner och min familj har fått för sig att det blir krångligt att flytta dit... Jaja, om inte annat borde jag åka dit på besök snart =)
 
 
När jag inte drömmer om att flytta till Frankrike spelar jag trombon ganska intensivt. Just nu håller vi till exempel på att öva inför SMASK (Svenska MusikAckademiers SångKåntest), d.v.s. musikhögskolornas melodifestival. Idén är väl lite att göra en parodi på melodifestivalen samtidigt som folk får tillfälle att göra låtar med full orkester, kör och dansare till. Reglerna för bidragen är få och enkla
  • Text på svenska
  • Max 4 min
  • Minst en tonartshöjning
Dessutom rekommenderas stortrioler och annat typiskt Schlager. Vi har övat hela dagen idag och ska öva imorgon också innan lokalfinalen är på lördag. Riksfinalen blir i Berwaldhallen i maj. Det kan vara ganska kul att spela, men jag märker att när det inte är klassisk musik så tappar jag intresset ganska snabbt :P 

Påsk i Lönneberga

Jul och påsk är de högtider som jag alltid firar i Småland och närmare bestämt Lönneberga. Så även i år! Förutom att påsken är den viktigaste högtiden för oss människor, där Jesus tog vårt straff så att vi får evigt liv, är det också en trevlig och avslappnande helg. På söndagen har vi som tradition att fira med en trerättersmiddag. Jag är en stor förespråkare av fina middagar med jämna mellanrum! Nu kanske ni tycker det är många tallrikar framdukade och undrar hur stor familj vi egentligen är. Jag kan lugna er med att det är framdukat till två vänner, två syskonbarn och en svåger också. 
 
Samtidigt passade vi på att fira Christina som fyller år idag, 2 april (ni hinner fortfarande gratta om ni har glömt!) och mig som fyllde år 1 mars. Dajmtårta med jordgubbar på. En given succé! 
 
Hemma i Lönneberga bor också min hund, Nicki. Han och jag är ganska lika! Vi gillar god mat och avskyr blomkål, vi tycker det är skönt och bekvämt att halvdåsa i soffan, om vi hittat en skön ställning ska man inte försöka köra bort oss, när vi sjunger missar vi tonerna lite då och då, vi älskar när det kommer besök, vi går gärna ut när det är fint väder, men är inte ute längre än nödvändigt när det regnar, o.s.v. o.s.v. 
 
På tal om orättvisor. I Lönneberga har vi fem kakelugnar, och i Flempan har jag ingen! :(
 
Men lovet kan ju inte bara vara lek. Min huvuduppgift på lovet var att lära mina syskonbarn att spela trombon. Vem blir inte tårögd av att se sina syskonbarn spela trombon? Alexander hade dock ganska kort tålamod och hade inte helt förstått hur man fick trombonen att spela. 
 
Men Nicholai kunde utan problem få ton i trombonen, så vi drog av några duetter. 
 
Efter en kort intensivkurs var Nicholai klar att spela solo. Han gjorde sin debut med Bourgeois trombonkonsert. Jag tog fram en inspelning med orkesterkompet så fick Nicholai spela solostämman. Jag spelade in konserten och lade ut på spotify så att ni alla skulle kunna höra. (Av någon anledning står det på spotify att det är Lindberg som spelat in, men det har nog bara blivit fel i informationen)
 

RSS 2.0