Trombibon är ju för bra alltså...
Ibland har man bra trombondagar och ibland har man dåliga trombondagar! Idag var det en bra dag. Jag började i och för sig med prima vista-lektion som mer eller mindre går ut på att jag spelar så bra jag kan medan läraren förklarar för mig att det inte duger och att när man går på musikhögskola ska man klara det utan problem. Men jag är nöjd ändå! Jag gjorde några små missar, men på det hela taget gick det bra, så även om han nog inte var enig med mig tyckte jag själv att jag gjorde bra ifrån mig! Det gäller att inte bry sig för mycket om läraren tycker det är bra eller inte för han är galen! Han tar fram stycken som absolut inte har självklar melodi, som har svår rytm och som dessutom är slarvigt handskrivna, "för att jag ska lära mig att läsa slarviga noter". Och klarar man inte spela det på en gång så är det konstigt enligt honom ;) Han säger det med glimten i ögat men jag har hört att de flesta får gå om kursen två eller tre gånger innan de blir godkända.
Det här stycket är det som jag jobbar med just nu. Inte på prima vista-lektionerna alltså, utan som mitt solostycke. Är det inte underbart? Tyvärr ligger det också lite högt så det gäller att tänka musik och inte noter, för tänker jag noter inser jag att det är högt, och så blir jag plötsligt trött i läpparna =) Men när man spelar sån där musik på ett sånt där instrument kan ni säkert förstå att man får en bra dag!
(Bilder från Madrid kommer, men jag har inte rensat igenom dem än. Det var otroligt många! ;))
Kommentarer
Trackback