Tehå

Den här dagen blev lite annorlunda än jag hade tänkt. Precis som planerat började vi dagen med trombonkvartett. Det är trevligt om än lite slitigt ibland. Sedan, efter lunch skulle repet inför SMASK börja. Och det var där som chocken kom. Jag hade i min enfald levt i föreställningen att repet skulle sluta ca 16 eller 17, men tydligen skulle det hålla på till 22. Och jag som hade bokat tvättid och var i desperat behov av att tvätta! Vad kan jag lära mig av det här? Kanske att leva lite mindre i nuet och faktiskt kolla innan när jag har rep och liknande. Inte hela världen tänker du säkert, men jo! Det drog såklart ut på tiden, så vi blev klara efter 22, och att repa trombon från 10;30 till 22:10 är väldigt jobbigt! 

 

Dessutom är det några av låtarna som har riktigt dålig text, som jag egentligen inte vill vara med och framföra. Jag borde insett att det skulle bli så, men jag hade hört bidrag från tidigare år, som var helt oskyldiga, så jag trodde det var så det brukade vara. Men annars är det väldigt trevligt projekt. Det är ett projekt som folk jobbat väldigt hårt för, och det är såklart kul! 

 

Jag var också med om en uppmuntrande (ok, elakt att säga så) upplevelse på bussen idag.

En grupp vänner stod på bussen, och en kille försökte betala med sms-biljett. Men av någon anledning fungerade det inte även om han gjort som man skulle. Både och killen en tjej försökte, och de frågade busschauffören om hjälp, men kunde inte få det att fungera. Så killen fick gå av på nästa station och gruppen tänkte att de fick ta taxi istället. Men de skulle bara till Fridhemsplan så det var ju ganska onödigt att behöva betala taxi. Då tar en kvinna, som hört hur de diskuterat, fram en remsa och säger att de kan stämpla på hennes remsa. Tjejen tackade så mycket, tog remsan och hoppade av bussen (som stod vid hållplatsen) för att ge killen (som redan hunnit gå av) remsan. Då precis när hon gått av stänger chauffören dörrarna och åker iväg. Flera passagerare börjar ropa att chauffören ska stanna, kvinnan börjar ropa efter sin remsa och det är allmänt kaos, men chauffören låtsas inte höra och åker vidare. Så det slutade med att tjejen, killen och remsan stod kvar, medan resten av gruppen åkte vidare med bussen, kvinnan sörjde sin remsa och chauffören var sur. Endast jag stod och myste i mitt hörn. 

 

Nå, ok, jag tyckte synd om dem, men världen går ju inte under för att de får ta en senare buss...